2017.09.20

Dan Jönsson, Dagens Nyheter 14 sep: "På Göteborgs konsthall spinner Joakim Forsgren en egensinnig, visuell essä av skulpturer och gobelänger kring krigarkungen Karl XII."

Sinziana Ravini, Kunstkritikk 18 sep: "Joakim Forsgrens installation The Ressurection of Carolus Rex på Göteborgs Konsthall, som får Karl XII att framstå som en kastrerad naturmystiker, är välgjord och mångbottnad i sin lek med punkig arte povera och hemlig sektestetik."

Magnus Bons, Konsten.net 19 sep: "Och så stannar Joakim Forsgrens brummande bordsskiva i metall kvar, där ett antal granplantor sätts i rörelse av ljudvågor. Här finns en absurd lågmäld komik som fortplantar sig ända till Göteborgs hamnområde där Forsgren, tillsammans med vapendragarna Mikael Goralski och Christer Chytraéus visar en version av deras vandringsutställning Secondhand Daylight, som i våras kunde ses på Kummelholmen i stockholmsorten Vårberg. En maxad totalinstallation där verken glider in i och ut ur varandra till pumpande ljus och ljud. Det är både oroande och roligt, hejdlöst och hjärtligt. Och något helt annat än GIBCAs ganska blodfattiga biennalkonst."

Sara Arvidsson, Göteborgsposten 14 sep: "Grupputställningen Secondhand Daylight är inte konventionell. Det är ett allkonstverk, draget till sin yttersta spets. Verkslista, informationsskyltar och utställningstext saknas och man lämnas således helt ensam med sina egna funderingar och farhågor.

Ett femtiotal konstnärer, inklusive utställningens curatorer Joakim Forsgren, Christer Cythraéus och Mikael Goralski, har slutit upp bakom namnet Kosmisk kastrering. Utställningen som nu visas i Skjul fyra sex – i närheten av Chapmans torg – är en variant av en utställning som kunde ses tidigare i år på Kummelholmen i Stockholm.

Lokalen är till största delen nedsläckt. I centrum roterar en discokula som släpper ifrån sig lite ljus. Runtomkring trängs objekt i ett ordnat kaos. Gamla möbler, som redan fanns på plats, har fått stå kvar. Knaster från ljudverk lägger sig som ett filter över den bildbaserade konsten; det känns snarare som jag befinner mig i en skum svartklubb än på en utställningsplats.

Den mörka ådran gör sig påmind redan från början: jag välkomnas av en installation innehållande en sliten soffa över vilken ett fotografi av Christer Pettersson har hängts. På bordet ligger en pärlplatta föreställande den en gång så flitigt reproducerade fantombilden av den misstänkte Palmemördaren.

Det finns emellertid ett specifikt verk som den övriga konsten tvingas att förhålla sig till: en gammal textil som pryds av ett kors. Det är signerat Louise Adelborg, mest känd för sin formgivning för Rörstrand. De nationalistiska vindarna som blåste i början av förra seklet – som Adelborg i detta fall får exemplifiera – står i skarp kontrast till den anarkistiska och antihierarkiska hållningen i Secondhand Daylight.

Men i utställningen synliggörs även samhällets behov av att skuldbelägga vissa individer, något som Christer Pettersson fick erfara. Misstänksamheten var kärnan i nazismen och är det även nu, i många högerextrema kretsar. Den närs av rykten och lögner.

När jag har lämnat utställningen, saknar jag den. Den är modig, oroande och mer tankeväckande än många andra utställningar med mer uttalade politiska agendor."