2014.09.1

På väg från tunnelbanan till Charlottenburgs gård i Solna passerar man såväl väghinder i form av stora fotbollar som den lilla "AIK:s park". I Solna finns inget utrymme för någon annan kultur än läktarkulturen. Men mirakulöst nog har konstnärerna Joakim Forsgren och Mikael Goralski lyckats skapa en konstnärlig frizon i den gustavianska herrgården Charlottenburg. Bland de mer än 70 deltagarna i "Restaurering av inre rum" (visas tom 7/9) finns såväl etablerade namn som Karin Mamma Andersson och Jan Håfström som mer okända, yngre konstnärer.

Verken visas både i den omgivande parken och i själva herrgårdsbyggnaden, som till vardags inrymmer Solna hembygdsförening. De samtida verken interagerar med de brokiga, befintliga samlingarna i en dialog som gör besökaren osäker på vad som är vad. De kortfattade verklistorna vid dörrarna hjälper knappast.

Men det är just den osäkerheten som gör utställningen så sällsam, så mystisk, så briljant. De konstnärliga hierarkierna mellan känd och okänd, död och levande, bra och dålig upplöses, i stället befinner man sig i ett flöde bortom tid och rum.

Ska man ändå nämna några verk så får det bli Lukas Marxts och Mattias Bäcklins vitt skilda videoverk – den förra har gjort en film där en motorbåt skapar en malströmsliknande virvel på en sjö i ett alplandskap, medan den senare har lagt dialogen från Stefan Jarls "Dom kallar oss mods" över bilder från Brian De Palmas "Scarface". Titeln? "Jarlface", förstås. Fredagens öppning var mer av en social happening än en traditionell vernissage – en tendens som lär fortsätta under den korta tid denna myllrande och generösa utställning varar.