Svenskheten sönderplockad



Utdrag ur Konstperspektiv nr 3 september 2012
Sophie Allgårdh

Den 23 juli 2012, dagen efter årsdagen av attentatet mot regeringsbyggnaden och massakern på Utøya, publicerar Dagens Nyheter en längre artikel om bandet Ultima Thule som laddar för sin avskedskonsert. Med en hänvisning till Gustav II Adolf deklarerar bandmedlemmen Jan Thörnblom att det Trettioåriga kriget är över. Sverigedemokraterna sitter i riksdagen och efter en nästan tre decennier lång karriär är gruppen i mål. Ett band som utmärker sig för grumliga budskap gör i artikeln ingen hemlighet av var de hör hemma politiskt.

Ultima Thule har sin glansperiod i början av 90-talet samtidigt som invandringsfientliga Ny Demokrati förändrar det politiska landskapet och våldsmannen John Ausonius rör sig på Stockholms gator. En kulturell klimatförändring börjar drabba Sverige. [---]

År 1995 är Joakim Forsgren 14 år och på en musiklektion på högstadiet i Skutskär mimar han till Ultima Thules Balladen till Sverige tillsammans med sina klasskamrater. Ultima Thule var flaggskeppet för 90-talets nationalistiska våg och låten kan bäst beskrivas som en brölig och förrädisk pastisch på Ulf Lundells Öppna landskap. Medan Forsgrens kompisar på ett obesvärat sätt lever sig in i balladen ser han själv närmast generad ut vid sin gitarr. Han ville aldrig spela sången men böjde sig för majoritetsbeslutet i gruppen och viljan att vara sin lärare till lags. Senare beskriver han hur märkligt det kändes att med sin kropp gestalta ett budskap som gick emot allt han stod för.

Ultima Thule eller Thule har historiskt använts som namn på ett geografiskt och mytologiskt område långt upp i norr medan protonazistiska Thulesällskapet ringade in platsen som den ariska rasens ursprung. Femton år efter musiklektionen i Skutskär blir videon utgångspunkt för Forsgrens masterarbete på Konstfack 2010. I projektet Längtan efter Ultima Thule vänder han på ett subtilt sätt ut och in på laddade nationella symboler.

Vid Konstfacks huvudentré hissade han en prasslande grön presenning - en abstraktion av den flagga han visade inne i skolbyggnaden. I ett optiskt experiment upphävde Forsgren i det senare fallet den svenska flaggan genom att belysa den med en version av flaggan i komplementfärger. Fram trädde då en nästan grön version med grågrönt kors, en öppen symbol reda att fylla med nya värderingar. Framför sig såg han en nationalist som efter att ha stirrat sig blind på den blågula flaggan flyttar blicken till den vita vägen där en spökbild med komplementärfärgerna brandgult och violett uppstår. Det blir lika mycket en antiflagga som en komplettering.

SOPHIE ALLGÅRDH
Konstkritiker i Svenska Dagbladet

© Texten är skyddad enligt lagen om upphovsrätt. Kopiering eller spridning får inte ske utan författarens tillstånd. Korta citat ur texten är tillåtna, men alltid med angivande av källa.